Att skolans internationaliseringsarbete går hand i hand med övriga utvecklingsområden skolan har är viktigt. Därför har vi valt att under de kommande 7 (ht22 till ht28) åren arbeta med mål som går helt eller delvis i linje med skolans och kommunens övriga mål.
Våra internationaliseringsmål är följande:
Mål 1
Högre grad av integration och inkludering för ökad lust och motivation hos alla elever.
Många elever har uttryckt en låg grad av motivation och nyfikenhet i våra elevundersökningar som vi genomför regelbundet som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete. I undersökningar, djupintervjuer och i det vi upptäcker genom övrigt arbete med särskilt stöd och SvA kommer det fram att graden av upplevd inkludering och integrering hör samman med lusten och motivationen i skolarbetet. De brister vi ser är bland annat att vi måste arbeta mer med att se styrkor med mångfald – språklig, kulturell, social och kognitiv mångfald. Elever som upplever att de är delaktiga och inkluderade i gruppen/klassen/skolsammanhanget blir tryggare och trivs bättre. Elever som är trygga
och trivs i skolan är mer motiverade och hos dem är det lättare att väcka lusten till lärande.
Vi vet att flertalet länder i EU har samma eller liknande utmaningar som vi har och tänker oss att ett utvecklat Erasmussamarbete innebär erfarenheter och kunskaper som leder till gemensam utveckling.
Mål 2
Höja kvalitén på språkundervisningen och förbättra språk- och kunskapsutvecklingen hos eleverna
Språk påverkar kunskapsutveckling. I många ämnen är språket nyckeln till lärande. Vi ser att allt för många blir obehöriga i ämnet Svenska som andra språk inför gymnasievalet. Vi behöver därför utveckla förståelse för modersmålets roll samt vikten av att utveckla studiehandledning på modersmål. Många elever som inte har svenska som modersmål, men även elever som har svenska som modersmål, behärskar inte skolspråket tillfredsställande. Intresset för moderna språk avtar under studietiden och avhopp sker. Genom att höja kvalitén på språkundervisningen och nå en förbättrad språkutveckling får alla elever bättre förutsättningar att nå längre i sin kunskapsutveckling. Med bättre metoder kan också lusten att läsa moderna språk bibehållas. Andra länder i EU har på grund av en ännu bredare och svårare språk situation inom länderna mycket att lära oss. Inspiration och konkreta lösningar är efterfrågat i kollegiet och jobbskuggning och/eller elevutbyten kan ge detta.
Mål 3
Att digital teknik tillför kvalitet i lärandet och undervisningen.
Sedan några år tillbaka använder vi digitala läromedel och alla elever har 1 till 1 dator. Vi har dock observerat att elevers användande av digital teknik inte tillfört något fundamentalt nytt i deras lärande. Elever använder oftast de digitala läromedlen på samma sätt som de gjorde tidigare då vi använde läromedel i pappersform. Likaså har inte lärares användning av detsamma ändrat undervisningens metoder eller pedagogik. Vi frågar oss om de digitala verktygen tillför kvalitet och om våra metoder och pedagogik har ändrats/förbättrats som leder till ökad måluppfyllelse. Våra relativt goda ekonomiska förutsättningar för att förse elever och lärare med hårdvara samt möjligheten att köpa och använda utvecklade mjukvaror innebär inte att den pedagogiska it-kompetensen ökar. Andra länders och skolors annorlunda och kanske mer begränsade förutsättningar skapar andra pedagogiska prövningar och lösningar vi kan lära oss av.
Mål 4
Färre individuella anpassningar och istället utveckla metoder som når alla elever.
Idag anpassas det mycket på individnivå istället för på gruppnivå. Det leder till merarbete och svår logistik i klassrummet. Det är tveksamt om det ger de resultat vi eftersträvar och om det påverkar inkluderingen positivt. Vi behöver skapa mer differentierade undervisningssituationer för att ge eleverna större möjligheter att välja det inlärningssätt/metoder som passar dem bäst. En ökad möjlighet genom utbyten för elever och lärare skapar vidgad öppenhet för olika undervisningstraditioner och metoder i olika länder. Det ska för oss vara viktiga inspirationskällor i vår egen skolutveckling. Att se hur andra jobbar och lär sig utifrån olika förutsättningar är viktigt – Hur arbetar man i andra länder i EU för att lyckas med alla elever?
Mål 5
Att vi agerar mer miljömässigt och socialt hållbart på skolan. Arbete och undervisning kring hållbar utveckling går från teoretisk kunskap till mer praktiskt agerande.
Vi möter hållbarhet i våra kursplaner. Det finns med i centralt innehåll och som kunskapskrav. Men hur slår detta igenom i vårt beteende? Vad gör vi av våra kunskaper? Vi har bl a noterat att sopor inte källsorteras i den utsträckning vi önskar, vi konsumerar inte på ett hållbart sätt. Psykisk ohälsa förekommer hos elever och personal, både elever och personal upplever stress. Vi behöver öka förståelsen för hur vi kan bidra till en hållbar utveckling genom medvetna val och handlingar. En förståelse som genererar tillvägagångssätt utifrån kvalitets- och miljöaspekter. Teori ska omsättas i praktik. Hur gör andra för att detta ska bli en naturlig del av vardagen?
Hedda Erasmusackreditering 