Vi bestämde oss för att besöka Ciloas som jag läst om och som också var en av de tre jättekratrarna Salazie och Mafate. Det går inte med ord eller bild att beskriva den natur som omgav bilfärden dit. Vi började från havet och åkte på en slingrande väg som på vissa ställen var så smal att det inte gick att mötas. En resa genom ett magiskt landskap som skulle passa in i både Sagan om Ringen och Game of Thrones.

Det går inte att visa med en bild men bara att köra på vägen gav mig svindel ibland.

Väl uppe i Ciloas möttes vi av en relativt stor by med både skola och kyrka såklart.

När vi väl var nere så blev det några timmar på stranden. Jag hade önskat att jag tagit med mig snorkelutrustning, istället köpte jag simglasögon för att kunna spana in revet som omringar hela Reunion. Dock blev det inte samma upplevelse som när man snorklar då jag insåg att jag var helt värdelös på att hålla andan under vatten och på av salthalten så flöt jag som en kork🙈🤣.

Dagen avslutades med en underbar middag på ett litet café innan packning av resväskan var på agendan.

/Marie

Idag blev vi ju så snopet lediga, så då beslutade vi att utforska delar av staden Saint Denise, den stad som kallas för huvudstad trots att ön tillhör Frankrike och huvudstaden därmed borde vara Paris. Nåväl, resan dit gav (som vanligt) fantastiska naturupplevelser. Helt obeskrivlig! Försöker visa med en bild i stället:

Vi hittade också till en vaniljplantage där man hade försäljning av alla möjliga produkter som innehöll vanilj – sylt, vinäger, marmelad, pulver, rom m.m. Jag köpte en vaniljglass, den var riktigt, riktigt god! Att termometern har visat + 30 även idag kan ju kanske ha bidragit en del till att smaken fick högsta poäng…

På vägen tillbaka till Saint Pierre där vi bor, fick jag en kanonbra bild av världens dyraste väg som håller på att byggas här. Det är en 12,5 km lång vägsträcka som byggs utanför kustlinjen – på massiva betongpelare och liksom svävandes över havsytan. Kostnaderna för detta bygge beräknas till 2,5 miljarder euro, eller 200 miljoner euro/kilometer!!

Varför bygger man en sådan dyr väg, kan man ju inte låta bli att undra. Jo, regelbundet återkommande regn och cykloner gör att sten- och jordmassor rasar ner på den befintliga vägen och gör den ibland oframkomlig i veckor, något som lamslår trafiken eftersom det bara finns tre ”riksvägar” på hela ön. Man har försökt säkra bergväggarna med stålnät, men trots det har det varit otaliga dödsolyckor på den aktuella sträckan.

Nu är det dags att krypa till kojs. I morgon ska vi försöka hitta nya pärlor att utforska. Hörs då!

/Carina

Morgonen började med frukost innan vi tog en promenad i värmen till ett apotek längre bort på strandpromenaden för att ta ett antigentest, Air France kräver from 4/12 att man visar ett negativt sådant innan man får checka in. Väl där fick vi först köa en timma för att göra provet och sedan nästan lika länge för att få svar. Tack och lov var det negativt så vi blir utsläppta ur landet☺️.

Efter utcheckning från hotellet åkte vi mot Saint Denis för lite shopping innan hemfärd. Shoppingcentret var en besvikelse men Marie hittade åt en vaniljfarm som vi gjorde ett snabbstopp på, det bliv ingen guidad tur men vi fick se kistorna som vaniljen lagras i och något som vi tror är ett sorteringsbräde av något slag.

Efter besöket var det alldeles lagom för oss att åka till flygplatsen, Marie och Carina släppte av oss där och vinkade av oss. De myser på härnere i två dagar till.

Den här resan och kursen har varit en fantastisk upplevelse och vi är väldigt nöjda med både kursen och allt vi fått se och uppleva, det enda som inte levt upp till våra förväntningar är maten. La Réunion har visat sig från sin bästa sida, fint väder trots utlovat regn, makalös natur, härligt bad och väldigt trevliga människor. Det är en härlig mix av människor på ön och det verkar inte finnas rasism i någon större utsträckning, alla verkar umgås över kulturella, religiösa och generationsgränser. Inte en enda gång har det känts otäckt att gå ute på gatorna utan bara trevligt.

Nu ska vi alldeles strax gå ombord på planet som tar oss först till Paris där vi sedan byter plan till Arlanda. Tåget får ta oss hem till vintern i Norrland ❄️☃️.

Anna och Victoria

Det var dags att skicka hem två av vår medresenärer och eftersom världen ser ut som den gör så inleddes det med antigentest. Ska svaret vara positivt eller negativt…vad är det som är bra🤷‍♀️

Som tur är var båda negativa och vi kunde påbörja deras hemfärd. Det var nog tur att vi åkte på olika dagar för vi hade svårt att få plats i bilen när vi kom och nu hade det inte varit roligt att knö ihop oss med all packning. Såklart passade vi på att göra lite shopping och vi han även med ett besök på en vaniljodling. Jag kan förstå att äkta vanilj är dyrt då det tar ca ett år från skörd till färdig.

Jag tycker vaniljlukten är fantastisk och det var nästan så den flyttade in i näsan🤩

Efter detta så vinkade vi adjö till våra kamrater och begav oss tillbaka till hotellet för en och en halv dag till.

Glömde att skriva om den magiska solnedgången igår

/Marie

Sista kursdagen skulle vara imorgon, men den hade vi tydligen jobbat in. Vissa skulle åka hem redan idag, så det kanske var därför.

Vi fick i alla fall veta vad som var viktigt att få med när man gör en ansökan för att få starta ett projekt. Sedan fick vi gruppvis prova på att göra en ”lightansökan”. Det var intressant att få lära sig mer om detta.

Innan jag började kursen var jag väldigt nervös över att den var på engelska, att jag inte skulle förstå, men det var inga problem alls! Jag insåg ganska snabbt att jag var en av dem som pratade bäst engelska på kursen. Det verkar inte vara engelska i samma omfattning i många av de andra länderna. Det gjorde att jag verkligen vågade fråga och prata inför de andra.

Det har varit en rolig kurs med härliga kursledare och deltagare. Och det har varit väldigt intressant att utbyta erfarenheter med varandra, samt allt våra duktiga kursledare har lärt oss. Och så alla ”energizers” 😁 Här kommer ett exempel på en sådan:

Imorgon kväll bär det av hemåt för mig och Anna. Det har varit härliga dagar på Réunion, men nu längtar jag verkligen efter att få komma hem! Jag ramlade ju som sagt när vi skulle gå ner och möta upp Anna och Carina i onsdags när vi var till vulkan och då knäppte det till i nacken, så jag har haft ont i både nacke och rygg sedan dess. Dessutom är det jättestora kuddar här på hotellet som har förvärrat smärtan, så det ska verkligen bli skönt att få sova i min egen säng. Men framför allt så längtar jag såklart efter min familj!

/Victoria

Japp, nu är visst kursen slut😕! Vi har jobbat lite längre några dagar och ledarna hade visst lyckats få in allt kursinnehåll så vi kunde knyta ihop säcken idag. Även idag hade vi lektion i ett litet parkområde precis bredvid stranden, Alizé Plage, under ett enormt träd sittandes på konstgräset. Ja på konstgräset, det kändes lite konstigt men det är visst det enda sättet att få lite grönområden i parkerna.

Under dagens arbetspass fick vi en genomgång i hur ansökningsförfarandet till nya projekt och samarbeten går till, vad som är viktigt att tänka på och lite tips på vad som är bra att ha med i en ansökan. Vi blev sedan indelade i grupper för att träna på att skriva ett utkast till en ansökan, många bra idéer kom upp så vi får se vad vi går vidare med i framtiden. Avslutningsvis pratade vi hur vi kan tänka när vi implementerar det vi lärt oss när vi kommer tillbaka till våra elever och kollegor.

De senaste två dagarna har varit varma som bara den och efter kursen idag så åkte vi 30 minuter norrut till Plage l´Hermitage, en vacker strand kantad med enorma träd där folk satt för att få skugga. Vi simmade i det varma men ändå varma vattnet och fick se sjögurkor, sjöborrar och flera olika sorters fiskar bland korallerna. Tyvärr hade vi varken cyklop eller snorkel så vi fick försöka se allt det vackra ändå. Kvällen avslutades med en fantastisk solnedgång (igen) och en enkel middag längs strandpromenaden innan vi gick hem för att packa. Jag och Victoria åker hem i morgon kväll medan Marie och Carina stannar ända till på onsdag som planen var från början.

/Anna

Nu har jag börjat vänja mig vid värmen rätt bra. Visst, jag blir svettig under ansiktsmasken som man är tvungen att ha på sig överallt och hela tiden, men jag mår gott i värmen. (Erik – den här temperaturen bör det alltid vara på ditt kontor, tack.) Därför kändes det helt okej att ha ännu en kursdag utomhus, denna dag i en park under några stora träd och med marken täckt av konstgräs. Det såg jättekonstigt ut!

Detta var faktiskt kursens sista dag, igår fick vi veta att vi jobbat så hårt och länge övriga dagar, så allt kursinnehåll som fanns kvar att jobba med idag var att lära oss mer om hur man kan tänka när man skriver ansökningar till framtida Erasmusprojekt. Vi fick också sitta i grupper och diskutera möjligheter till samarbete mellan skolorna som finns representerade i kursen.

Vi avslutade dagen med en utvärdering. Varje dag har det varit olika typer av utvärdering men den som vi gjorde idag gillar jag allra mest, den är så tydlig visuellt och den kräver en motivering.

Det var jobbigt att skiljas, jag tror alla (utom Litauens lärare som måste till flyget) stannade kvar i minst en halvtimme innan kursledarna mer eller mindre schasade iväg oss därifrån. Tack, det har varit fantastiskt utvecklande att få dela erfarenheter och tankar med lärare från andra länder, och framförallt få en mängd praktiska tips från våra energiknippen till kursledare.

/Carina

Lite snopet blev det sista dagen idag. Vi hade arbetat in en dag då flera åkte hem ikväll eller imorgon vilket innebär att vi måste lära mer om Reunion en dag extra. Vilket i sig inte är någon nackdel. Jag har på min knackiga franska ändå mött ön och folket med bara positiva känslor. Som övriga Frankrike så uppskattas det att försöka tala deras språk och då blir de mycket mer välkomnande. Reunion har verkligen visat upp ett mångfald av människor och kulturer precis som vi har pratat om på utbildningen. Det har varit en mix av åldrar, hudfärger, språk, identiteter och såklart smaker/lukter. De är magiskt att få bli en del av något annan ett tag.

Som avslutning på kursen fick vi en genomgång av Erasmus och hur ansökningar går till. Vi fick också en inblick i vad som kan vara extra positivt när vi ansöker om partners och hur vi ska tänka och formulera oss. Det är ju många idéer som har kommit under dessa dagar, hur vi kan involvera våra kollegor och våra elever.

Efter flera kramar så avslutade vi vår utbildning och firade detta med att besöka en ny strand. Det endas som saknades var ett cyklop och snorkel för att kunna beskåda revet med alla fiskar. Jag kanske får köpa en imorgon:-)

/Marie

Idag har vi varit på La Réunion i en hel vecka, helt otroligt vad tiden rusar iväg och vad fort det gått. Vi hinner med rätt mycket på dagarna, förutom vår kurs så är våra ledare/instruktörer måna om att vi ska få se så mycket som möjligt av ön och sånt som händer här. Just därför så blev den här dagen lite annorlunda. På lördagar är det marknad vid strandpromenaden precis utanför vårt hotell, vi anlände ju mitt under den förra veckan, och därför så hade vi ledigt på morgonen så vi fick möjlighet att botanisera bland allt som marknaden har att erbjuda. Självklart kan man köpa vanilj på marknaden och som så många andra delikata produkter kommer även vaniljen ursprungligen från Centralamerika, Mexico närmare bestämt. Fransmännen började odla vanilj på La Réunion i början av 1800-talet, då hette ön Île Bourbon och därför kallas vanilj som odlas på öarna i Indiska oceanen för bourbonvanilj.

Förutom marknad bjöd dagen på sol från klarblå himmel vilket innebar att det var fruktansvärt varmt idag, som mest 34 grader i skuggan, och några dopp i havet var ett måste innan vår kursdag startade. Klockan 15:00 var det dags för ett arbetspass med våra kurskamrater och idag bytte vi konferenssalen mot stranden. Under palmerna på Plage Grand Anse varvade vi praktiska övningar med teori och vi hade några svettiga men roliga timmar tillsammans.

Teambuilding var en sak som stod på schemat idag och vi fick två teorier om hur man bäst bygger upp en grupp presenterade för oss. Bland annat ”Belbin team roles” som går ut på att alla personer i en grupp har förmågor och egenskaper som behövs för att en grupp ska bli framgångsrik, den ska jag försöka fördjupa mig i när jag kommer hem.

Äntligen fick vi se en vacker solnedgång, trots att det var lite disigt i horisonten så blev det fina bilder precis innan solen gick ned. Förhoppningsvis kommer John Blund inatt även om jag inte har så stora förhoppningar, det är nämligen bröllopsfest på hotellet ikväll och vi har våra rum precis ovanför festlokalen. Det är fullt ös där nere och ljudvolymen är inte direkt ”sovvänlig”🥴.

/Anna

Idag har vi haft en utedag på stranden. Ibland var det svårt att hålla fokus eftersom termometern visade +34 grader i skuggan, men kursledarna är sådana energispridare så det fungerade bra ändå.

Temat för dagen har varit gruppers utveckling och vilka verktyg man kan använda sig av för att inkludera alla elever i gruppen. Vi har fått göra en hel del gruppövningar och även delat med oss av sådant vi kan och vet. Det har varit många skratt och vi har fyllt på vår ”verktygslåda” med en hel del nyttigheter idag!

Det jag speciellt tar med mig från dagen är hur viktigt det är att jobba med icke-formella metoder för att bygga en teamkänsla, men även för att ge alla elever möjligheten att visa sina starka sidor.

Vi höll på ända till solen gått ned, och vilken solnedgång! Ligger helt klart på tio-i-topplistan!

Hörs i morgon!

/Carina