Många vuxna på skolan.

En stor skillnad mellan svensk skola och här i Vinhais är att det finns ca. 35 st hjälparbetare på ca. 430 elever. ”Hjälpar”som Irene säger är matpersonal, vaktmästare, resurser, grindvakt, städpersonal. Är det någon elev som blir sjuk, behöver hjälp med något men också håller ordning så är det oftast hjälparbetarna. Irene säger att de är viktiga personer på skolan och enligt Irene så gör de samma sak som lärarna förutom undervisning i de olika ämnena. ”vi hjälper varandra med allt”.

Här sitter de utanför klassrummen och hjälper de mindre barnen om de behöver gå på toaletten eller känner sig dåliga.

Kulturella aktiviteter

Idag ska eleverna från åk 11 ansvara för olika stationer, där elever från åk 7 och 8 ska prova på lekar från förr i tiden. Syftet är att förstå och bevara gamla traditioner. Här får de även träning i b.l.a. motorik och balans.

De får träna på sociala färdighet i en annan miljö än i skolan.
Elverna med anpassade behov är ofta med i de olika aktiviteterna tillsammans med sin klass eller i sin lilla grupp.

Jag är imponerad av det jobb som psykologen gör!

Maria Luis är psykolog och anställd i CNPDPCJ som är en fristående nationell organisation som är organiserad under arbetsministeriet och socialtjänsten. Organisationen jobbar med att förebygga och motverka våld i hemmen och Maria gör även akuta insatser när det pågår våld i hemmet. En del av hennes uppdrag är att ha diskussionsgrupper i skolan med mål att förebygga mobbning och att våld i hemmet inte sker. Hon åker runt till alla byskolor i Braganca och tar ibland hjälp av kyrkan då hon har märkt att hon då lättare även når ut till föräldrar. Hon undervisar även psykologi på universitetet.

Vi får deltaga vid en gruppdiskussion med åk 11, där uppfattar jag att Maria Luisa ”träffar mitt i prick” och får eleverna att förstå att deras vardag inte är jämställd mellan könen, detta  genom att eleverna får vardagsnära frågor och berätta om hur de lever på ett sätt som hon senare berättar att de inte är vana att göra i skolan. 

Under gruppdiskussionen kommer de in på ämnet hur det går till när en blir tillsammans: Om en tjej ”frågar chans” på en kille anses hon vara lite smutsig och fel. Det är killen som ska fråga chans och hon ska då känna sig uppskattad. Om tjejen svarar nej anses hon också vara smutsig och fel. Jag uppfattar det på tjejerna i gruppen att de inte gillar detta men att det är ändå så det är och att de måste rätta sig efter det.

I Porto

Nu har vi lämnat skolan i Vinhais och befinner oss i Porto. Det finns mycket vi vill dela med oss av här men vi behöver reflektera och samla våra tankar en aning först. Däremot kan vi visa ett videoklipp från vår avslutande aktivitet idag. Vi fick vi möjlighet att testa spela cavaquinho (ett portugisiskt stränginstrument) och även lyssna när rektor Ruy spelade. Det var en fin avslutning på våra dagar i Vinhais.

Rektor Ruy spelar cavaquinho för oss och några elever.

Matsvinnet

Något vi reagerat över och även pratat med rektorn om är hur mycket mat skolan kastar. Här i skolan lägger bespisningspersonalen upp maten till eleverna och det är stora portioner som delas ut. Varje dag serveras det soppa till förrätt, en varmrätt och frukt eller yoghurt till efterrätt. Det serveras bara vatten att dricka.

Bespisningspersonalen lagar all mat från grunden och tar vara på alla delar från djuret. Detta är väldigt traditionsenligt och många av barnen äter denna sortens mat hemma. Vi är nog tyvärr lite för kräsna och kunde inte riktigt uppskatta denna maten.
På många av tallrikarna är maten knappt rörd.

Lära sig uttrycka känslor

Idag träffade vi några monster på skolan. Varje monster motsvarande en känsla. Eleverna arbetade med att uttrycka olika typer av känslor. Arbetet fungerade lite olika beroende på vilken typ av utmaning eleven behövde.

Som hjälpmedel till arbetet fanns det sydda monster som motsvarade olika känslor. Det fanns även en bok med tillhörande saga. Förutom detta kunde eleverna göra olika arbetsuppgifter som bestod av färglägga och koppla samman text och bild.