Under torsdagen fick vi besöka en saltgruva vid namn Ocnele Mari salt mine. Det var en otrolig häftig upplevelse att få se en enorm gruva med allt från tennisbanor, skridskorink, lekplatser och till och med en kyrka. Vi får inte glömma trampbils banan.
Det svenska teamet körde som galningar.🏎Martin blev ung på nytt. 👶Dom hade även en uppblåsbarrutskana.🤯😱Martin och Henke blev genast sugen på att spela tennis.🎾Ingången till kyrkan.Kyrkan från insidan.Här sitter Ramlah och chillar 😎 Bild med hela gruppen.
På torsdag morgon samlades vi på skolan, Matei Basarab, för att först göra en icebreaker med Martin och Henke. Vi knöt fast våra händer och tillsammans skulle vi slå in ett paket genom att hjälpa varandra via kommunikation och motorik.
Vilken blev bäst hör av er??
Sedan hade det rumänska teamet gjort en akronym med ordet inkludering medans vi i det svenska teamet (dom vuxna) hade missförstått uppgiften så vi fick kvällen innan komma på en akronym med ordet Friends.
Den rumänska akronymen var lite mer välgjord än den svenska
Det är på grund av smartboarden som bilden blev dålig.
Arbetet under dagarna har handlat om inkludering, hur man gör för att minska exkludering i skolan, i sitt eget land och i världen. Vad fördomar är och hur man kan jobba med sig själv för att förändra fördomarna.
På eftermiddagarna har vi haft lite fritid och då har det hänt grejer. Eleverna gick till köpcentrumet och efter lite misskommunikation och telefoner, som inte fungerade som de skulle, så irrade Wille bort sig en liten stund, men bra detektivarbete av Martin och smarta drag av Wille så hittade vi varandra igen efter några minuter. Efter det fick vi höra att bubble Tea var ett måste att testa, om det var värt det: vad sägs om betyget 100/10 för en Oreo-choklad med jordgubbar, helt sanslöst gott helt enkelt.
Maten här i Rumänien har varit så god att ”varför ska allt gott komma när jag är mätt för?”
Wille precis innan han prövade Bubble Tea för första gången!
Wille har varit och träffat sin värdfamilj i Ramnicu Valcea, de bodde väldigt fint och var otroligt trevliga. Vi blev bjudna på en traditionell maträtt Polenta tillsammans med kyckling, ris och champinjoner. Vi skrattade, åt, pratade och umgicks för att sedan äta lite till. Wille fick med sig en goodiebag hem till hotellet med massa rumänskt godis och lite cola.
Här kommer en sammanfattning från en väldigt händelserik dag. Dagen började utanför lärarnas hostel vid 8:30 trots att bussen inte var där förens vid kl 09. Vi hoppade på en buss mot ”valea lui stan” för att besöka en skola där majoriteterna av eleverna är romer. Vi blev bemötta av flera trevliga lärare och massa glada elever. I början av besöket gick vi runt till flera olika klasser och efter det träffade vi några av lärarna inne i deras personalrum. Det var ett väldigt ögonöppnande möte som förmodligen fick oss alla att känna enorm tacksamhet över våran egen skola. På skolan fanns det även en väldigt fin hund som tillhörde vaktmästaren.
Efter skolbesök hade vi lite tid över så vi besökte ett kloster och ett museum med flera heliga föremål, många av eleverna här är ortodoxa så det är väldigt intressant att höra om deras religion. Huset de ber i kallas för Cozia.
Påväg in CoziaExtremt fina fönster inne i museet, personligen tycker jag att Erik och kungen på fönstret liknar varandra, men det kanske bara är jag?Utanför fanns det en flod, här har vi en riktigt bra bild på den (även om det är vi elever som gör bilden så fantastisk)
Efter besöket gick vi vidare för att äta lunch. Lunchen blev nog ingen besviken på. Vi fick prova massor av god mat och vi träffade även en extremt fin hund som vissa av oss fastnade för (åtminstone jag, Cecilia).
Cecilia och hunden, tyvärr fick hunden inget namn… om ni känner för det så är jag väldigt öppen för namnförslag.
Efter ett hårt avsked med hunden så åkte vi vidare för att träffa ett gäng med Ukrainska flyktingar. Mötet var väldigt informativt och inspirerande. Det är väldigt komplicerat att förklara vad det handlade om men det handlade i princip om hur de ukrainska barnen får chansen att lära sig saker och fortsätta sin skolgång i Rumänien trots den nuvarande situationen i Ukraina.
Vidare till badhuset. Efter mötet drog vi oss vidare mot badhuset. Det var ett relativt simpelt badhus men vi hade det väldigt roligt. Vi träffade bla en 6 årig pojke som var extremt passionerad när det kom till minecraft. Han försökte förklara ett väldigt komplicerat fenomen vid namn ”neder storms”. Om någon har vidare information om ämnet så får den gärna höra av sig, tack på förhand. 🤩