Efter en skön natts sömn så började dagen både bra och dåligt. Det första jag fick höra när jag vaknade var att vi hade kackerlackor på rummet. Blä! Den bättre nyheten var däremot att det fanns pizza till frukost – och den var supergod! Jag, som vanligtvis inte är någon frukostmänniska, hittade massor av goda saker att äta på frukostbuffén.

Efter frukosten tog vi bilen och åkte till Cascade de Grand Galet – fantastiskt fint ställe! Vi hade gärna velat ta ett dopp där, men inte så mycket att vi var beredda att riskera livet, som vi hade gjort om vi försökt att ta oss dit. Jag, Marie och Carina tog oss en bit ner, men fick tyvärr vända då det blev alltför svårt att ta sig ända till vattenfallen.

Efter det åkte vi till en strand med svart sand, där vi åt lunch som vi hade tagit med oss. Pizza igen, för min del, mums! Anna har skrivit mer om detta (stranden alltså, inte min pizza).

Därefter blev det en lång biltur. Vi hann nå 1606 möh innan det vände nedåt igen. Åksjuk blev jag, men vackra vyer var det, så det var värt lite illamående.

När vi kom hem blev det lite vila innan middag. Nu är vi mätta och belåtna och ska sova. Imorgon börjar kursen ”Inclusion starts with I”. Det ska bli spännande!

/Victoria

Efter en inte så angenäm natt, jag upptäckte kackerlackor i badrummet och på toaletten så sömnen blev sådär, premiäråt vi hotellets frukost och jag kan konstatera att vi inte kommer att behöva vara hungriga under vår vistelse.

Idag passade vi på att utforska delar av södra och östra Réunion och vi fick se och uppleva en hel del spännande saker. Efter de fina vattenfallen som Victoria berättar om så åkte vi till ”Plage De Marine Vincendo” för att äta vår matsäck och ta ett dopp i havet. Badet fick vi tyvärr avstå då badning var förbjuden på grund av ”shark attacks”, trots idogt spanande såg vi ingen hajfena.

Det uteblivna doppet till trots så var stranden väl värt ett besök, sanden var nämligen svart. En riktig lavastrand fullt med lavastenar som såg ut som månstenar, vågorna slog in med kraft mot stenarna och skapade en vacker och dramatisk bild som inte går att återges i ett foto. Ett försök till det kommer dock ändå.

/Anna

Idag har vi kört sydkusten österut från Saint Pierre där vi bor. Vilken tripp! Jag måste ha sett ut som en uggla hela tiden, huvudet gick runt runt för att inte missa något. En av de mest fascinerande vyerna var när vi passerade vulkanen Piton de la Fournaise som är en av världens mest aktiva vulkaner. Det senaste utbrottet skedde 2010, och vulkanen har haft över 150 dokumenterade utbrott sedan 1600-talet.

När vi kom runt en kurva (vilket det finns många av!) uppenbarade det sig ett landskap så olikt den frodiga grönska som täcker ön, så man blev alldeles häpen. En kilometerbred ”gata” där lavaströmmen hade flutit fram på sin väg till havet var helt kal och fylld med svart lavasten. Det är lätt att bli ödmjuk inför naturens krafter efter en sådan upplevelse! Tack för idag, vi hörs i morgon! Carina

Idag var det dags att utforska ön innan vår utbildning börjar imorgon. Jag har kört mycket men kan ändå säga att hjärtat klappade lite hårt emellan åt och knogarna vitnade när jag höll i ratten. På slingervägarna upp mot toppen av ön var stigningarna så branta att vi fick köra på ettan och gasen i botten. Men, vi fick se de mest fantastiska platser under vägen. Både vackra och magiska vyer och roliga och utmärkande specialbutiker gjorde dagen mycket innehållsrik. Tyvärr var det regn och dimma på toppen, 1606 möh, så vi kanske gick miste om fler vackra vyer. Vår lilla WW golf fick jobba på och vi kom tryggt tillbaka till hotellet.

Ganska precis 24 timmar efter att vi lämnat Härnösand landade vi på ön Reunions flygplats. Värmen slog emot oss som en välkomnande omfamning och jackan åkte snabbt ner i ryggsäcken. +29 grader stod det på hyrbilens instrumentpanel. För att ta oss till hotellet körde vi 8 mil genom ett landskap som knappt går att beskriva: Höga bergstoppar och djupa raviner avlöste varandra medan vackert blommande träd kantade vägen. Magiskt!

Vi hörs i morgon, nu behövs det sömn! /Carina

Efter 24 timmar på resande fot så kom vi äntligen fram till La Réunion. Jag lyckades inte sova något på vägen hit, men det fina vädret gav ny energi. Väderapparna hade utlovat regn, men det regnet såg vi inte skymten av förrän nu ikväll och det var verkligen bara en skymt.

När vi närmade oss hotellet imorse, så såg vi att marknaden redan hade öppnat, så vi lämnade bara väskorna och gick sedan direkt dit. Där fanns färska frukter och grönsaker, kryddor och diverse souvenirer. Vi var dock ganska hungriga, så efter en stunds strosande köpte vi varsin baguette och åt dem på stranden.

Resten av dagen var det viloläge vid poolen som gällde, men det blev även ett dopp i havet. Vanligtvis är jag en riktig badkruka, men det var inga som helst problem att doppa sig i det här varma vattnet.

Nu är klockan 21 lokal tid och jag ligger redan i sängen. Efter 36 timmar utan sömn, så känns det fasligt trevligt att få lägga sig och sova en stund.

/Victoria

Efter totalt 24 timmar av resande med tåg och flyg är vi äntligen framme på den lilla paradisön i Indiska oceanen, La Réunion. Trötta men förväntansfulla hämtade vi ut vårt bagage och sedan hyrbilen som Marie rattade från huvudstaden Saint-Denis till Saint-Pierre där vår kurs går av stapeln. Idag har vi haft en lugn dag med välbehövlig återhämtning efter den långa resan, lite bad både i poolen och havet och en middag på en lokal restaurang. Imorgon har vi en helgledig dag och då ska vi utforska ön lite närmre, uppdatering om detta kommer…

/Anna

Trots en liten oro över pandemin så kom vi iväg tidigt i fredagsmorse. Såklart en lång resa men med lite väntetid i mellan bytena. Jag var dock orsaken till en försening i Paris då min resväska hade tappat taggen och stod ensam i regnet utanför flygplanet. Det löste sig och resen av resan gick bra. Vi landade i Saint Dennis tidigt lördag morgon med en härlig värme på runt 28 grader:-) Den första utmaningen var att få plats med alla väskor i bilen. Det var nog bara jag om körde som satt hyfsat bekvämt, men vi behöver ju bara göra den resan en gång till så det är okej. Nu har vi badat i Indiska oceanen och ligger i sängen för att få en välbehövd sömn. Vi syns/hörs. /Marie