Vi träffade två härliga klasser som vi redovisa våra presentationer för. Vi gjorde övningar och fick till och med prata i lokal TV.

Innan förmiddagens workshop och presentationer var TV på besök och gjorde ett inslag om vårt besök och projekt! Spännande och eleverna gjorde mycket bra ifrån sig.

Efter ca 65 timmars tåg kom vi fram till Râmnicu Vâlcea😮‍💨 En näst intill sömnlös natt med läskiga gränspoliser och sköna tågkonduktörer överlevde vi, helt sjukt. Vid kl 06 blev vi upphämtade i en vit skåpbil som skulle ta oss den sista biten till Râmnicu. På vägen såg vi massor av berg och hemlösa hundar. Framme i Râmnicu möttes vi av våra värdfamiljer och blev snabbt förda till deras hem för att äta, vila och ta en dusch, vilket vi alla behövde. Vid kl 13 var vi på plats på skolan där det rumänska elevrådet och den så kallade ”impact gruppen” presenterade sig. Vi fick även en rundtur i skolan av eleverna. I slutet av dagen höll Henke och Martin i en gruppaktivitet och en cool lärare från Rumänien vid namn Ana höll i en aktivitet gällande projektets ämne, inclusion. Efter skolan besökte vi elever ett köpcentrum där vi bla drack boba te på en terrass. Värt att nämna är att vi till viss del ”tappade bort” Wille, men var inte oroliga, Henke skötte det bra.

…är det bra eller dåligt?!😳

… så kan jag inte säga annat än att Europa / EU är på god väg men kanske inte inte ända framme vad gäller förutsättningarna att resa ”grönt” på ett effektivt sätt. Visserligen har vi hela tiden hittat lösningar, med bra rese-app till hjälp med erfarna och uppfinningsrika reseledare i främst Martin och Henrik, men vi kommer 13 timmar sent och vi har väl inte sovit mer än 4-5 timmar per natt i snitt under 3 nätters resande på grund av att vi inte fått de från början valda resealternativen.

Men tågresandet är också ett lärande som vi tror eleverna kommer att ha med sig på många olika sätt. Det är också viktigt att se och uppleva att resande inte behöver gå fort och att resandet i sig har ett värde:

”Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd.” (Karin Boje)

Klockan är 05:39 och nu är det inte ens en timme kvar av resande. Snart är drygt 60 timmar på tåg avklarade, då är det bara ett par timmar i minibuss kvar innan vi kommer till Ramnicu Valcea och värdfamiljer och hotell.

Det här hjältarna får ett par timmars vila, uppfräschning, frukost / lunch – sen smyger vi igång programmet. 🥱😴🍲🥪

Nu sitter vi på en lång tågresa och gör färdigt våra presentationer!

Grabbarna skulle hellre dö än o missa fotbollsmatchen