Vilken dag!
Dagen började med paketinslagning med hopknutna händer. Vi försökte övertyga de rumänska eleverna att det alltid är såhär vi slår in paket i Sverige, men jag tror inte riktigt att de köpte det. Idén med paketinslagning, hopknutnahänder-style är att kommunicera och samarbeta, något vi i förhand tänkte kunde vara en bra övning, och kanske lite av en utmaning. Det visade sig snabbt att dessa nya vänner kunde denna konstform redan och av de 15 minutrarna de fick på sig för att klara av detta, återstod åtta när de var klara.
Efter paketinslagningen så presenterade en av de rumänska eleverna en föreläsning om vilka utmaningar Rumänien har gällande inkludering. Hon lyfte tre huvudfrågor; den romska befolkningen, LGBTQ+-personer och personer med någon typ av funktionsvariation. Bra med information och vi fick chans att ställa kompletterande frågor. Det är tydligt att det finns många likheter i de utmaningar vi ställs inför, trots två länder med ganska olika historia.
Nu dags för podcast! Podden spelas in som en del av firandet av Erasmus-day. Vi i Ramnicu Vulcea hade direktkontakt med elevrådet hemma på Hedda Wisingskolan. Kul att få se er och tack för bra frågor! Det var tydligt under poddandet (i form av frågor) att våra elever kommer ta med sig massor härifrån, i form av nya ”glasögon” och erfarenheter.
Podden finns inspelad och kommer förhoppningsvis finnas tillgänglig att se framöver!
Nu. Nu var det dags för den punkt på schemat vi kanske pratat mest om på resan hit, i form av upplevelse. Vi skulle till Gruvan!
Salina Ocnele Mari är en gruva i full drift. Den befinner sig på 225 m.öh och ligger ca 20 min med buss utanför Ramnicu Valcea. Den totala arean är 10.000 m2.
Vi hade fått höra att det var som en liten stad i gruvan, vilket såklart låter konstigt, men det här var mer intressant än så! Det var som en nöjespark. En nöjespark där väggarna är randiga och om du slickar på dem smakar de som köttbullarna jag gjorde på hemkunskapen i fyran.
Väl inne i gruvan går vi in genom en modest dörr och befinner oss sedan bland massor av aktiviteter och platser du ej räknat med inne i en gruva.
Det första som slår oss egentligen är hur vackert det är. Väggarna och taket är randigt. En blandning av mörkt grått och nästan helt vitt.
Efter dörren öppnats ser vi alla aktiviteter där inne. Det finns:
- En kyrka, dedikerad till St. Varvara, gruvarbetarnas skyddshelgon
- Ett museum
- En restaurang
- En souvenirshop
- En bar
- Fotbollsplan
- Basketplan
- Biljardbord
- Air Hockey-bord
- Pingisbord
- Uppblåsbart lekland
- Trampbilar
- Isrink
- etc.
Efter att ha sprungit till bussen som skulle ta oss ur gruvan så åkte vi vidare till en annan skola för att få se hur Impact Club arbetade. Impact Club är en grupp elever ur Colegiul National de Informatica Matei Basarab som arbetar med olika typer av projekt. En stor del av projekten handlar om att hjälpa människor att känna sig sedda och en del av samhället. De visade oss olika övningar som de gjort med en skola i en mindre stad i närheten av gruvan. Bra övningar som vi hoppas kunna nyttja hemma!
Imorgon är sista dagen i Ramnicu Valcea och det är med bitterljuva känslor vi gör oss redo för att åka hem. Det är tydligt att de band som knutits här, både mellan elever och lärare kommer att hålla väldigt länge framöver. De lärdomar vi tar med oss kommer vi ha stor nytta av, både i skolans arbete och privat.
/Martin
Hedda Erasmusackreditering 