Franskalektioner

Idag har jag varit med bl.a. på två franskalektioner, en i årskurs 8 och sedan i årskurs 6.

Eleverna får inte vistas i skolbyggnaden hur som helst. Innan varje lektion går läraren ned till skolgården där klassen har ställt sig på led. De följer efter läraren till lektionssalen. När lektionen är slut följer läraren med eleverna ner till skolgården igen. Om det regnar får de vistas under taket utomhus.

Eleverna sätter sig ner först när de i kör har hälsat på läraren och hon eller han gett dem tillåtelse att sitta 🧑🏼‍🏫. Imponerande.

I åttan var det sista lektionen före en testomgång av det stora slutprovet (som nog kan liknas vid vårt nationella prov i svenska). Klassen var knäpptyst (var de nervösa inför provet?) och alla var mycket uppmärksamma. De arbetade med en text ur Djurfarmen av Georges Orwell som en övning inför provet imorgon.

I årskurs 6 var stämningen mer uppsluppen. Eleverna hade förberett frågor till mig. De ställde frågor om allt från om skolmaten är god, till vilka ämnen man har i svenska skolan och om eleverna är uppmärksamma på lektionerna …

När frågestunden var klar började lektionen. De läste ett stycke högt (med stor inlevelse) ur boken om Pinocchio (som de redan läst hemma). Därefter gick de igenom svåra ord, uttryck och betydelse i helklass.

En rent allmän observation är att det räcker med en enda tillsägelse från läraren för att eleven ska rätta sig. Tillsägelsen kan handla om att eleven pratar med sin kompis istället för att lyssna, inte sitter rak i bänken eller att hans eller hennes munskydd sitter snett (”antingen ska det sitta på ordentligt eller tas av”).

Vi bjöd på svenskt fika i lärarrummet på förmiddagen: pepparkakor, dammsugare och Ahlgrens 🚗 🚗 🚗 . Det var mycket uppskattat!

/Christina